Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-M2201

pil Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: En kur mot tandvärk

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Fru Estrid Vincent  År: 1917

Socken/stad: Trehörningsjö  By/kvarter: Trehörningsjö

Jag var lärarinna i Grundsjö by. Så fick jag en sådan förfärlig tandvärk. Vi försökte alla möjliga medel, men det hjälpte ej. Folket där jag bodde rådde mig att få Erik Jonsson i Hemling att "göra i brännvin" för min tandvärk. Gubben i gården var tjänstvillig nog anskaffa ett kvartär brännvin och ta med sig, då han en gång for till kvarnen i Hemling. Innan han for, tog han mycket noga reda på vad jag hette, huru gammal jag var och huru värken yttrade sig, om det "svällde, skar, riste, sprängde eller törvärkte", för han påstod, att det fanns hela nio sorters tandvärk, och botaren måste kunna avgöra, vilkendera sorten, jag hade, för att kunna laga till rätta medicinen. Då han kom tillbaka med flaskan, visade den sig ha en mycket tjock bottensats, i vilken finstött svavel kunde urskiljas. Emellertid gick värken dessförinnan med sig ett tag. Gumman i gården påstod, att detta kom sig av därav, att hennes man nog då just kommit fram till Erik Jonsson. Det brukade då ge med sig ett tag, sade hon, med det skulle bli så mycket värre sedan. Detta allt visade sig märkvärdigt nog stämma. Att använda den där medicinen rätt var ingen lätt sak. Själv hade jag nog inte gått i land med det, men gumman i gården skötte om den saken. Allra först fick jag ta in en tesked av medicinen. Först gjorde hon så med en i medlet doppad sudd en ring motsols över hjässan och mitt i denna fläck. Från den fläck smorde hon sedan utför huvudets fyra sidor och ned på axlar, bröst och rygg. Hon sade, att hon följde nerverna och att det var knutar på nerverna, där hon tryckte till. Innan hon började behandlingen, talade hon om alltsammans noga för mig, så att jag ej skulle behöva fråga om något, under det hon smorde, ty detta skulle ske under djupaste tystnad. Av medlet hade hon slagit upp i en kaffekopp så mycket, som hon antog skulle gå ut. Det som blev över, kastade hon jämte sudden in i elden, och då skulle jag titta bort. Sedan skulle jag gå och lägga mig utan att säga något. Varpå det nu kunde bero. men värken upphörde genast och jag fick sova, vilket jag icke kunnat på fem nätter. Efter detta var jag fri tandvärken i hela två år, men då kom den igen och den där medicinen hjälpte ej då. Detta sade de kom sig därav, att jag lovat bort bort flaskan åt en annan flicka, som hade tandvärk. Det är nu 16 år sedan dess.



Denna uppteckning tillhör kategorierna:
Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer




FÄBOD

BOSTADSHUS UTHUS VINTERBILD

Loka

Teckning

Tallrik