Folkminnen

Uppteckning nummer NM-SEU49130_11

Titel: Det fanns flera berömda spelmän i Torp ………….

Upptecknare: Nils Olsson
Meddelare: År: 1956

Socken/stad: Torp

Det fanns flera berömda spelmän i Torp under 1800-talet. Där fanns Lars Larsson i Boda, (en Lasse i Bue) som bland annat var omtalad för att han alltid spelade på två strängar i taget och sålunda fick bättre klang i fiolen, så att den hördes bättre för de dansande. Där fanns "Spel-Jösse" i Hjältan, rätta namnet har ej lyckats att få reda på. Spel-Jösse var omtalad för sin stora trollkunnighet, bl.a.: Det berättas att när Jämtlänningarna körde långfora mellan Sundvall och Östersund, på 1830-1840-talet, då de kommo mellan Viskan och Torpshammar, så tvärstannade fororna, hästarna kunde ej röra på sina ben och lasset stod där det stod, till slut fanns ej annan hjälp än att sända efter "Spel-Jösse" och när han blivit trakterad tillräckligt med brännvin så tog han fram fiolen och så spelade han en låt, och då lossnade förtrollningen i en hast, forlassen blevo så lätta som om det varit brara tomma fordonet. Det berättas även om "Spel-Jösse" att han en midsommarnatt gått till Gimforsen i Torpshammar och tagit sig ut på en stor sten i forsen och satt sig på den och börjat spela på fiol. Bäst det var kom Näcken uppklivande ur forsen och börja språka med "Spel-Jösse". När de till slut voro ense om villkoren för att Jösse skulle få lära sig spela bättre än han kunde förut, så säger Näcken: Nu skall jag lära dig att spela med fingrarna. Nej det ville inte Jösse vara med om, han hade hört talas om, att Näcken hade några trevliga skruvklammar som han fäste på sina elevers fingertoppar och sedan skruvade han åt dem så hårt, att eleven vrålade av smärta. Jösse säger åt Näcken: Jag kan spela bra med fingrarna förut, så det behöver jag inte lära, utan jag vill lära mig att sköta stråken i stället. Ja, det går nog bra också, säger Näcken, men då skall du taga det här bältet och så kliver du upp på ryggen på mig och så spänner du bältet om oss ordentligt och sedan tittar du på hur jag för stråken sade Näcken. "Spel-Jösse" gjorde som Näcken sagt, men han gjorde det på sitt vis, vilket visade sig vara förståndigt. Så började Näcken spela en polska och när han spelat färdigt så dyker han på huvudet ned i forsen, det var meningen att Jösse skulle fått följa med i djupet, för det Näcken ej fick lära honom spela med fingrarna, men Jösse hade fuskat lite, han hade visserligen spänt bältet omkring dem som Näcken sagt, men spännet och tampen höll han löst i handen, när nu Näcken dök, så öppnade Jösse handen och så blev både han och polskan kvar och näcken gick miste om sitt tillämnade byte.

(Se notbilaga 2.)

Nordiska museet. Frågelista. Sp. 113. Spelmän.

Ur Nordiska museets arkiv. Uppteckningsnr: EU49130

Denna uppteckning tillhör kategorierna:

Sagor och sägner

Sägner

Varjehanda sägner: Om:

Spelmän

Skriv ut

Dela:

Information

Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen

Upptäck mer