Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-M5080



Titel: Skrock o Vidskepelse

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Julius Nilsson 

Socken/stad:   By/kvarter: Sörflärke

Följande har mig berättats, själv varit med och delvis läst ur en gammal bok.
1. ) Man skulle aldrig tömma en lada eller tomlår riktigt, utan en tapphö och litet korn skulle vara kvar över sommaren, så att hustomtarna hade något att vila sig i samt något att livnära sig av. Hörsummade man detta, så kommo höladan och kornlårarna sedan för det måste stå tomma.
2. ) Gol tuppen på kvällen eller ugglor visade sig vid gården, fick man vänta dödsfall inom familjen likaså om två stickor föllo i kors på golvet.
3. ) Samlade sig mycket skator på gården, eller sprutade kolen från spisen till dörren, fick man vara säker på att få främmande.
4. ) Ringde det för öronen fick man höra nyheter.
KLiade högra ögat fick man skratta det vänstra däremot, gråta.
5. ) Att höra lommen skrika, innan man på våren hunnit fånga och smaka fisk var ett budskap att man den sommaren ej hade någon fiskelycke.
6. ) Hundister att äta och smörja med var ett osvikligt medel mot hembrott och stötar; blandades litet kvicksilver till, botade det styng och håll också.
För gulsot skulle en levande "lus" (från en människas huvud) förtäras av den sjuke som sedan strax blev bra igen. För fallande sot skulle ett kors rispas på bröstet på den sjuke, så att blod sipprade fram. Den sjuke skulle då intaga tre droppar av blodet, tillsatt med en tesked salt; sedan skulle glödande kol släppes emellan linnet och kroppen.
7. ) Ett botemedel för utslag och hudsjukdomar var att blåsa i vatten som det kallades. Var en kvinna sjuk skulle en man gå och blåsa i vatten i annat fall motsatsen. Man skulle taga en flaska och gå till en källa, som var så belägen att man kunde fylla flaskan att ösa i den, och korken skulle sättas i vattnet så att ej luft fick komma in sedan gick man en torsdagskväll till en smedja tog ur korken och satte flaskan i bälgpipan och blåste tre gånger efter varandra, så gjordes ett litet uppehåll och därpå fortsatte tills man blåst nio gånger, då medicinen var färdig. Då skulle den sjuke smörja sig med innehållet tre kvällar å rad, då månen var i nedan, flaskan fick ej stå i något rum där någon skulle sova, ty då var medicinen förstörd.
8. ) Om någon "råkt för" (råkat ut för ont) med andra ord förorättadt de osynlige, måste man anlita någon klokgubbe eller dito gumma. Fick man vårta och bölder så hade man "Råkat för". På sände man efter en klokgubbe eller gumma för att kasta bort det onda. De klippte naglar och hår av den sjuke, skrapade mässing, tenn och bly samt en gammal kopparslant och stoppade allt i en liten påse, som skulle knytas ihop med ett sjufärgat hoptvinnat ylleband, varpå den kloke gick till en korsväg och kastade under vissa besvärgelser (som äro mig obekant) med högra handen påsen med innehållet över vänstra axeln. Medicinmannen fick ej titta tillbaka han fick höra hur underliga läten och rop som helst, ty då hände det honom någon olycka och han mistade sin visdom.
9. ) För att få bort fräknar skulle man gå på en bärghäll en månskenskväll och tvättade sig i rägnvatten som man där kunde finna i någon fördjupning.
10. ) Något som ännu i vår tid brukas på sina ställen är jorddragning. Jag har själv sitt på detta och även som barn blivit dragen. Det var ett osvikligt medel mot riset hos barn (engelska sjukan). Man gjorde ett hål i en tuva och trädde barnet tre gånger genom öppningen, mot solen, om några besvärgelser användes är mig icke bekant. För det så kallade "valbundenriset" skulle barnet dragas igenom ett valbundsträd, det var ett träd som grenat sig och sedan växt tillsammans och bildat en öpning mellan de sammanväxta ställena. Ett sådant var svårt att finna och ägaren av det hade god inkomst.
11. ) För att få veta namnet på, sin blivande make skulle man midsommarafton skriva alfabetet på en pappersrimsa och sedan klippa en bokstav varför sig, lade så bitarna med bokstäverna neråt och kudden över; på morgonen voro begynnelse bokstäverna vända uppåt.


Samma uppt. även under rubrik: I. Människan A. Barnet. f. ) Sjukdomar och åkommor. 2. ) Botande av barnets sjukdomar och åkommor. I. Människan. B. Ungdomslivet, frieriet. e. ) Medel att få veta sin tillkommande. I Människan. D. Sjukdomar och deras botande. 1. ) Naturliga läkemedel. I. Människan. D. Sjukdomar och deras botande. 2. ) Vidskepliga läkemedel. I. Människan E. Döden och de döda. a. ) Dödsförebud. 4. ) Djursyner. och djur, som bådar dödsfall. Samma uppt. även under rubrik: II. Näringarna. A. Jordbruket. b. ) Märkesdagar och gamla märken för åkerbruket. V. Magi. d. ) Magiska medel. 6. ) Från källor och andra vattensamlingar.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Uppteckningsnr: 5080


Denna uppteckning tillhör kategorierna:
Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer


MAN

Vy

KYRKA

Tavla

Fickur

Glasögonfodral