Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-M5120



Titel: Forna tiders skrock

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Nils Johan Nätterlund  År: 1925

Socken/stad: Örnsköldsvik 

FOLKMINNESPRISTÄVLAN.

I anledning Eder annons, under rubrik Folkminnespristävlan, får jag härmed insända en del utdrag ur mina anteckningar, under 25 årig forskning, i hithörande ämne. Många flera finnas, men som det flesta äro längre historier, om Norrlands fasta fornminnen, landsmålet i Norra Ångermanland samt sagor, t.ex. Om Kamm från Nässjö i Nätra, som mördade prästen vid altaret, år 1365; Viter - Pelle från Själevad; Sörkörarna från Ångermanland; En ormhistoria från Västerlandsjö; En flicka som var död men åter fick liv; En historia från Arnäs, år 1416; H.K.H. Kronprinsens besök i Norrland, år 1858. Mordet å Ströms marknad; Fäbodlivet; Vitra och dess släkte; Fiskeskrock; Dragning, som bot för "valbönnet"; De underjordiske; Trollkvinna från Frånö m.fl. mfl.

NYÅRSSKROCK.

Förr i världen ha de sagt att om man på nyårskvällen sopade under köksbordet och sedan tidigt nyårsmorgonen tittade dit, så fick man se sädeskorn ligga där. Voro dessa stora och präktiga så skulle också årets skörd bli bra, men voro kornen små, så skulle det också bli så i skörden.
Som de första flugorna, blir årets kornskörd. Äro flugorna korta och tjocka, blir det bra korn, är de däremot små och klena, blir det dåligt korn. Den som först kommer hem från Julottan får först sin skörd bärgad, och går allt honom väl under det kommande året.

JORDDRAGNING.

Om barn äro sjuka och ej vill växa och äro bleka, skall de jorddragas. Är det vinter så tager man in torv och bygger upp den så att det blir hål i mitten, tre dagar å rad.
Samma värkan om man drager dem genom en vävstol eller, en gammal sele, som inte vidare får användas, för då blir hästen sjuk.
Är det sommar gräver man ett dike i jorden, under en rot och drager barnet genom hålet.

"STÄ´ " BLO´ "

När man skall "Stä´ " Blo´ " bör man há reda på hela namnet på den som blöder, så att man riktigt minnes det, sedan tager man med handen över såret och säger: "Jesus Kristus stilllar ditt blod, som han gjorde med Jordans flod". Orden skola sägas sagta och med vördnad. BOT FÖR "VALBÖNNET" RIS.

I Mattjäl har det funnits ett "valbönnet" träd där en otalig massa barn har blivit dragna och blivit botade. Dragningen skulle ske i nedan och från norr till söder.

BLÅS "TI´" VATTNET.

Har varit bodemedel mot många slags ont. Och tillgår "blåsningen" sålunda:
Man en flaska mot solen sedan korkar man flaskan, sätter flaskan under vatten och fyller den, korkar den under vattnet. Vattnet skall tagas ur en bäck som rinner från syd till nord (nolarönnet vatten) sedan går man till en smedja slår vattnet i en "trävri. "Vrin" med vattnet hålles emot blåsbälgspipen, och får blåsa på vattnet. Dörrar, fönster och spjäll skola vara stängda. När vattnet är iblåst tager man en tratt och slår vattnet tillbaka i flaskan, som förvaras i ett boningsrum där ingen sover. Man skall smörja uppifrån och nedåt, medan solen är uppe. Vattnet delas så att smörjningen blir udda gånger.


ATT SKYDDA ODÖPTA BARN.

I gamla tider brukades lägga en psalmbok under kudden i vaggan; där det odöpta barnet låg; då skulle ej "vitra" ha makt "byta bort" barnet.

DE UNDERJORDISKA BÖRA MUTAS.

En skomakarehustru i Bjällsta, Nätra, tog alltid litet mat i en skål och ställde i vedboden för då var hon säker om skydd för sig och sina djur. I en granngård hade de haft otur med grisar, gumman tog en 25-öring, lade den under en sten, för att muta de underjordiska.

PÅ HÄLSNING I FÄBODEN.

En kvinna berättar: När jag var hemma i Nätra, Vestersel, som fäbodpiga, det var storhelg när exercispojkarna kom. De exercerade då på Sånga; och dit gick de från Nätra och Sidensjö, över fjällen. De blevo riktigt trakterade och roligt var det för oss flickor.
Den natten voro vi fria från "skrömta".
BOSKAPEN SKALL HA´ JULKVÄLL.

Förr var det alltid brukligt giva hästar och kor och för övrigt alla djur, smaka Julkvällsmaten, för att de skulle känna att det var Julkväll, för såväl djur som folk.

FÖRSIKTIGHET MED HÅR.

För har man sagt att man aldrig skulle kasta ut avkammat hår. För då skulle fåglarna bygga bo av det, och så skulle man få huvudvärk samt förlora håret.

GAMMAT MÄRKE.

När "garaspärv" på höstarna samlar sig i stora hopar, då blir kallt.



Bidrag till folkminnespristävlan i Ö-viks Allehanda Red 21/1 1925.

Samma uppt. även under rubrik: I. Människan. A. Barnet. f. ) Sjukdomar och åkommor.. 2. ) Botande av barnets sjukdomar och åkommor. I. Människan. E. Döden och de döda. e. ) Allehanda småskrock och bruk i det dagliga livet. II. Näringarna. B. Boskapsskötseln. d. ) I fäbodarna. 5. ) Ungdomens besök i bodarna. Samma uppt. även under rubrik: III. Högtider. 8. ) Julhelgen. d. ) Boskapens julkväll. III. Högtider. 8. ) Julhelgen. g. ) "Märken" under julen - magi. V. Magi. d. ) Magiska medel. 6. ) Från källor och andra vattensamlingar. IV. Andeväsendena. c. ) "Lucias släkte" eller de underjordiske. 2. ) Levnadsvanor, förhållande till människorna.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Uppteckningsnr: 5120


Denna uppteckning tillhör kategorierna:
Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer


FLOTTNING ÄLV



FRILUFTSMUSEUM BONDGÅRD KORNHÄSSJA

Linfäste

Julduk

Vävprov