Folkminnen

Uppteckning nummer NM-TNM1498



Titel: "Björken i Torp" - - Denne kunde bl.a. ……….

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare:    År: 1908

Socken/stad: Torp 

"Björken i Torp" - - Denne kunde bl.a. vända synen på folk, så att de sågo saker och ting helt annorlunda än dessa i verkligen voro. En gång i Sundsvall förvånade han ett helt sällskap genom att krypa igenom en grov timmerstock på längden. De sågo alldeles tydligt att han stack in huvudet i ena ändan av stocken och sen följde efter med det övriga av kroppen. Medan de stodo där och vätade på, att de skulle få se karlen komma ut i stockens andra ända, kom där en flicka, som bar en stor korg med porslin. "Vad står ni här och glor efter?" frågade hon, och då de talade om, vad som var på färde, gav hon till ett gapskratt och sade: "Vad ni är dumma. Ser ni inte att karlen kryper ovanpå stocken?" Det såg jäntan, eftersom hon inte varit närvarande från början och fått synen vänd, och nu sågo de andra också, huru det förhöll sig. Men den, som hämnades styggt, det var Björken: "Titta du efter, vad du har i korgen." sa han till tösen, då tyckte hon, att korgen var full med stora krälande ormar. Hon blev härvid så förskräckt, att hon släppte korgen i gatan så att allt porslinet gick i kras. Sen tyckte hon, att hon kom ut i en djup ström och tog därför till att lyfta upp kjolarna. Till slut hade hon dem ända upp under armarna, och det såg väl alldeles för tokigt ut, så dåligt ställt som kvinnfolken hade det med byxor förr i världen. -

I stan gjorde Björken så många spratt, att de tog fast honom och skulle ha honom på häktet. Detta var beläget i en övervåning. Karlen gjorde sig tung, så att poliserna fick släpa och dra på honom, så att de blev alldeles ursinniga, och då de äntligen var uppe med sin börda, visade det sig, att det var bara en stor träklabb de arbetat med. Björken själv stod nere i förstugan och skrattade åt dem av hjärtan lust. De hade inga händer med honom (att ha hand om ngn. handskas med ) utan måste låta honom gå.

En annan gång var det en bonde, som kom körandes med ett helt lass brännvin upp genom landet. Han skulle till Östersund med det. Karlen var nog ute i olovliga ärenden, för då han kom till Torp, infann sig länsmannen och skulle lägga beslag på lasset. Detta råkade inträffa strax utanför Björkens stuga. Gubben med lasset sprang in och bad om hjälp. "Gå du bara ut" sa Björken, "det blir nog bra med den saken," Länsmannen hoppade upp på lasset och befallde bonden att köra in det på en foderskulle där i närheten. Bonden gjorde så, men nu inträffade det märkvärdiga, att lasset fortfor att röra sig framåt, sedan hästen stannat. Det åkte in i djuret bakvägen. Om länsmannen inte kvickt hoppat av, så hade han också hamnat inne i hästen. Sedan lasset försvunnit, var det förstås inget att lägga beslag på. Länsmannen måste snopen lomma iväg därifrån, men sen stod väl inte länge på, förrän lasset kom till synes igen och bonden kunde forsätta resan. Han var alldeles för svår, Björken.


Ur Torps sockens årsbok nr 6, 1951, s 19-20. Sägner från Torp om trollkunniga och deras bedrifter. Med stöd av anteckningar gjorde i bygden för Nord. Museets räkning år 1908.

Ur Nordiska museets arkiv. Uppteckningsnr: NM1498


Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer




MAN

FÅR FÅRVALLNING

Handduk

Staty

Nyckel