Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-M37a

pil Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: "Gravlag" i Edånger by.

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Hemmansägare Nils Edholm  År: 1916

Socken/stad: Vibyggerå  By/kvarter: Edånger

Här i byn är en ålderman. Den sysslan går i tur och ordning mellan bönderna, och byte sker vart fjärde år. Åldermannen för förteckning över byns alla "matlag" - bönder, torpare och arbetare, som hava hushåll. Då en person, som hör byn till, dör, infinner sig åldermannen utan kallelse i dödshuset och frågar, vilken dag de önskar få kistan gjord. Sedan bådar han tvenne "matlag" att sända var sin karl till dödshuset på den önskade dagen och göra kistan. De erhåller bräder, spik och färg till kistan samt kosthåll av dödsboet. Arbetet utför de utan ersättning. Är huset fattigt håller snickarkarlarna sig mat själva.

Att svepa den döde går ej på detta sätt i tur utan därtill kallas ett par kvinnor, som äro vana därmed. De sätter aldrig i fråga någon betalning, och ej heller gives kontant ersättning utan endast traktering, eftersom huset förmår. Under tiden har åldermannen bådat grävare, som ställt graven i ordning. Sommartiden bådas härtill tre och då marken är frusen fyra man. Slutligen bådas en, som skall skjutsa den döde till graven. Att göra kista och gräva åligger alla matlag i byn, men att skjutsa liket endast bönderna.
Skulle på det matlag, där dödsfallet inträffar, någon av dessa turer för tillfället vila, hoppar man om till nästa matlag som är i tur. Numera brukar de, som själva har häst, skjutsa sina döda till graven, men därmed är de ej lösta från sin skyldighet eller får räkna det som utgjord tur. - För en tid sedan hade socknens ringare ej skyldighet ringa för lik, utan detta fick den dödes anhöriga ombesörja. I vår by ålåg detta byns unga karlar gemensamt. Det ringdes av dessa både den söndag, då tacksägelsen hölls efter den döde, och då han jordfästes. - Nu sköter de ordinarie ringarna om detta. - Hela byns konfirmerade befolkning bjudes på allmänt gravöl och till att följa den döde till graven.

Detta allmänna gravöl utgjordes förr i tiden av kaffe med dopp och kringla till fruntimmerna och kaffe, en kvarts rågkaka med smör och pålägg, samt ett par glas vin och längre tillbaka brännvin, till männen. Ringarne skulle ha var sitt glas mera än de andra. Nu bjudes det vanligtvis på kaffe med dopp, kringla och karameller, någon gång tillkommer te med bröd och en cigarr åt männen, om huset har råd. Vin och brännvin är alldeles bortlagt vid gravöl. Är huset fattigt, bjudes endast på kaffe.
Gravölen hållas i hyrd lägenhet vid kyrkan, samma dag jordfästningen sker. Sedan bjudes släkten vanligen på middag i sorgehuset. Numera lejes vanligen kyrkväktaren att gräva och de som står i tur betalar. Ingen vet när detta bruk började. Det är urgammalt och har fordom förekommit över hela socknen. Då byarna varit små, har två slagit sig ihop till "gravlag".
Inga gravlag är ännu upplösta, men på en del håll i socknen har man börjat frångå de gamla "turerna" och behandla de döda mera "modärnt".


Det finns 2 st. meddelare på denna uppteckning även hemmansägare M. Nilsson. 56 år är upptagen.

Samma uppt. även under rubrik: I. Människan. E. Döden och de döda. b.) lik och begravningsbruk. 6.) Övriga bruk med och föreställningar om den döda kroppen.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:I_1916. Uppteckningsnr: 37


Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer


JÄRNVÄGSSTATIONSHUS

HAV HÖGA KUSTEN BERG

UTHUS

Vävprov

Stol

Tavla