Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-N261

pil

Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: Fårmärken

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Födorådstagare Johan Nordin År: 1916

Socken/stad: Vibyggerå By/kvarter: Käxed

Bönderna här i Vibyggerå släppa ut sina får på skogen om våren, då det blivit så pass bete, att de kunna föda sig. Natt och dag få de vara ute tills det blir höst. Endast en gång på sommaren samlar man ihop dem för att klippa dem. Nu blandas fåren med varandra från flera byar, som ligga nära till varandra och ej äro skilda genom vattendrag. För att kunna avgöra, vem som är ägare till varje djur, måste man märka dem i öronen, alldeles som lapparna göra med sina renar. Långt tillbaka i tiden skall det hava hållits sammaträden med byamännen från de byar, vilkas får komma tillsammans under sommaren, och då har man enats om det fårmärke varje gård skall ha. Fårmärket här alltså gården till och övergår vid ombyte av ägare till den nye.

Ett fårmärke består av ett eller flera hack eller urskärningar i örat. Hacken äro olika och ha sina särskilda namn, som framgå av följande.

1= "KORNTJYVEN". Av denna förekomma fyra olika nämligen:
"Korntjyven FRAMMA vänster öre"
"Korntjuven BAKA vänster öre"
"Korntjyven FRAMMA höger öre" och
"Kontjuven baka höger öre".

2= "ÖRE ÅFFT" (örat av)
Två sådana äro möjliga. De kallas
"Högre öre åfft"
"Vänster öre åfft".

3= "SAX" eller "KLIPP". Dessa kunna anbringas i SPETSEN på vartdera örat, på främre eller bakre kanten av vartdera örat och benämnas därefter:
"Saxa baka vänster öre"
"Saxa framme vänster öre"
"Saxa baka höger öre"
"Saxa yttersti höger öre"
"Saxa baka yttersti vänster öre"
Saxen eller klippen av vardera slaget kunna vara så många som plats.

4= "BETAN" (biten) i lika former. Betans form är på varje gårdsmärke alltid lika. Betan är antingen FRAMMA eller BAKA ettdera örat.

5= "HÜLE I ÖRE" (hålet i örat). Hålen göras alltide med en hålpipa. De kunna vara ett eller flera i vartdera öre.

6= "GISTMÄRKE" anbringas endast i öronspetsarna. Namnet gistmärke kommer av "nätgist" d.v.s. de upptill greniga störar på vilka man hänger upp näten.

Många fårägare ha börjat frångå dessa gamla märken. De sätta halsband på fåren och på banden sitta "klåpar" (träklotsa) med ägarens namn eller brännstämpel. Denna anordning har dock vissa olägenheter med sig. Dels kan halsbandet bli för trångt på grund av djurets tillväxt under sommaren också kan det hända att fåret tappar '"klåpen". (Efter olika källor)

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:II_1916. Uppteckningsnr: 261

Denna uppteckning tillhör kategorierna:

Näringarna

Boskapsskötseln

Diverse om tamdjuren

Skriv ut

Dela:

Information

Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen

Upptäck mer