Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-M2847

pil Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: Skrömta i Solberg (Kompl. av 2531 mfl.)

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Levi Johansson  År: 1918

Socken/stad: Anundsjö  By/kvarter: Solberg

Jag har i dag talat med 71- årige Nils Larsson här i Solberg, vilken i fyra års tid tjänade hos Kristoffer Perssons under den så mycket omtalade spöktiden. Larssons uppgifter överensstämma rätt bra med vad andra haft förtälja.
Han påstår med bestämdhet, att där VAR "oknytt". Själv hade han en kväll, eller kanske rättare natt, då han varit borta i byn och gick hem, fått se ett ljus lysa i fönstret till ett av rummen. Som han så väl visste om, att där inte var bra i huset, fäste han ögonen skarpt på ljuset och släppte det icke. Då han var helt nära, försvann det med ens. Han gick in, ty han var ju hemma där. Alla låg och sov och på spisen var det alldeles svart.
En annan gång vaknade han på natten och fann att kudden blivit tagen undan huvudet och lagt ned på fötterna. Han hade en kamrat i sängen. Han hade känt, då kudden flyttades. - Hustrun till Kristoffer Persson hade en natt vaknat och rest sig upp i sängen. Då hade hon framme på golvet fått se en likkista. Hon höll på bli skrämd från vettet. L-n hade själv hört henne tala om detta.
- Underliga ljusfenomen visade sig dels utanpå husen och dels inne i dem. Mången lasskörare - sådana låg nästan varje natt i gården - blev helt förvånad då han sen på vinterkvällen kom in i stallet och fann, att han mycket väl såg föremålen, fastän där icke fanns något brinnande ljus.
De resande ofredades ofta på nätterna. Sängkläderna drogs t.e.x. av dem. Detta gjorde, att den ene efter den andre sökte sig andra kvarter. Till slut ville ingen ligga i Kristoffers gård. - L -n har också hört, att J. Julin varit ditkallad för att visa bort andarna, men han vet ej, om det är sanning. - Då Kristoffer Persson själv stod lik i gården, hade där spökat mera än någonsin, men så fort han blivit jordfäst, blev där lungt och har sedan dess varit så.
- Man har alltid ansett spökerierna komma av något brott (mord), som skulle hava blivit begånget i gården. Många skall ha sett huvudlösa personer försvinna i en liten lada ovanför gården. Man trodde därför att något lik var nergrävt där. Då ladan strax efter K. P-ns. död nedrevs, undersökte man noggrant men fann intet.
- Upptecknaren vågar ej uttala någon bestämd åsikt angående de här omskrivna företeelsernas innersta natur men är mest böjd anse det hela vara uteslutande av psykisk art. Man får komma ihåg, att befolkningen i dessa trakter var fången i djup okunnighet och rent hednisk vidskepelse, ävensom att dryckenskapslasten florerade rent förfärligt. Jag tror att många sådana syner varit helt enkelt dileriumvisioner.


På uppt. stod 2847 b) 1918

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:VIII_1917. Uppteckningsnr: 2847


Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer


BOSTADSINTERIÖR LANTARBETARBOSTAD

VINTERBILD TORG TORGHANDEL

Vy

Vävprov

Klövmes

Pung