Runstav
Dela: 
|
Rätt svar i tävlingen Gissa grejen februari 2012.
Att hålla koll på tiden och årets skiftningar har alltid varit viktigt. Med en kalender kan man till exempel planera för när det är dags att så och skörda, bestämma datum för möten eller räkna ut hur långt det är kvar till jul, påsk och andra märkesdagar. Runstaven är en gammal skandinavisk evighetskalender med markeringar för årets alla dagar inristade med runor. Oftast är runkalendern ristad i trä, men den kan också vara ristad på ben, horn eller pergament. På andra håll i Europa har man använt en liknande kalender men med latinska siffror och bokstäver i stället för runor. En runstav har vanligen tre rader med tecken. Den översta raden visar årets samtliga dagar. Som symboler för veckodagarna används de sju första tecknen i runalfabetet och de är upprepade 52 gånger. Den andra raden visar de så kallade gyllentalen som följer månens faser. Gyllentalen består av nitton runor med vars hjälp man kan räkna ut exempelvis när påsken infaller. Den tredje raden består av symboler för olika helgdagar och andra viktiga dagar för verksamheter under arbetsåret. Julen betecknas till exempel med ett dryckeshorn och skördetid med en lie. För att kunna använda en runstav behöver man veta det aktuella årets gyllental, samt årets söndagsbokstav, det vill säga vilken runa som betecknar söndag just det året. Runstavarna var mycket vanliga från medeltiden fram till mitten av 1700-talet. Från och med 1753, då vi i Sverige bytte från den Julianska till den gregorianska kalendern, stämde inte längre markeringarna på de gamla runstavarna som därför slutade användas. Under 1700-talet började det istället bli vanligt med tryckta pappersalmanackor. Vilket vi har haft sedan dess fram till dagens digitala kalendrar i datorer och mobiltelefoner.
Paulin NorgrenAntikvarie, programsamordnare
|
0611-886 69
paulin.norgren@murberget.se
