Snickar-Dea
Dela: 
|
Snickar-Dea täljdenärtiden tillät. Det var både hennes avkoppling och levebröd. Hon tillverkade vanliga husgeråd men är nog mest känd för sina leksaker. De äldsta, kända, bevarade leksakerna kommer från 1880-talet. De saker Dea köpte stannade ofta inom familjen och är därför lättare att datera. Det finns också uppgifter om att Snickar-Dea ibland gav bort sina verk eller att hon använde dem som betalningsmedel. Det specifika med hennes leksaker är hennes enorma noggrannhet och skicklighet i utförandet. I sin konst inspirerades hon av allt runt omkring henne; djur, natur och människor blir hennes modeller. Leksakerna är tillverkade i trä men detaljer som horn, man, svans eller kläder till människofigurerna är gjorda av annat material. Snickar-Deas sätt att måla är också karaktäristiskt. Schablonmässigt målade hon hundar nästan alltid med runda fläckar, renens kropp målade hon vit och färgade sedan med hjälp av sot från en fotogenlampa. Snickar-Dea heter egentligen Märta Dorotea Salomonsson men hon fick sitt smeknamn av folk i byarna runt omkring. Hon föddes 1833 i Vallen i Junsele. Hon gifte sig med en nybyggare, Elias Salomonsson. Elias blir så småningom skogsarbetare och Dea går från gård till gård tillsammans med sina barn för att skaffa arbete och bostad till familjen. Under drygt 20 år bor familjen på flera olika platser, från Långvattnet till Tarasjöberg och tillbaka till Långvattnet, till Vallen i Junsele, Norra Lillterrsjö i Ramsele socken men till slut stannar de i Tarasjönäs. Under dessa år föder Dea tio barn där bara ett dör som litet. Hon är 22 år när hon föder sitt första barn och 46 år när lilla Sofia Oskaria föds år 1899. Som arbetare äger familjen Salomonsson ingen mark. Ändå bestämmer de sig efter alla år av hemlöshet för att bygga ett enkelt timmerhus på kronans mark. Huset är litet men ska räcka åt familjen, en ko och några getter. Tre gånger bygger de upp huset och tre gånger kommer kronofogden och river ner det. Det berättas om Snickar-Dea att hon bjuder kronofogdens män på kaffe efter att de rivit ner huset. Hon lägger en duk på en sten och ställer kaffekoppar på duken och välkomnar männen att stiga in i hennes nya kök. Resultatet av detta slit blir att maken Elias vandrar till Stockholm 1913 där han berättar för riksdagsmän hur nybyggare i Junsele har det. Han kommer tillbaka med rätten att få bygga hus på kronans mark och en hel del pengar som insamlades bland riksdagsmännen. Snickar Dea bor i Tarasjönäs till sin död 1928.
Film av Samir Hussein, Lars-Göran Spång |
|
