Alla helgons dag och halloween

Skriv ut   Dela: Facebook   Twitter

Gamla traditioner försvinner och nya uppstår. Alla helgons dag och halloween är två ganska nya traditioner som båda har ett gammalt ursprung.

Alla helgons dag infaller den första lördagen i november. Då tänder vi ljus på gravarna och minns våra döda. Under medeltiden firade man allhelgonadagen den 1 november. Men kyrkan gjorde klar skillnad mellan helgonen och andra avlidna. Vanliga människor kom man särskilt ihåg den 2 november på alla själars dag.

Allhelgonadagen var kyrkans angelägenhet, till skillnad från alla själars dag som var folkets. Genom själamässor och själagåvor ville man underlätta de dödas tillvaro. Denna kult kring de döda fick inte något utrymme i den evangeliska kyrkan. Allhelgonadagen däremot fick vara kvar som helgdag fram till 1772.

År 1953 återinfördes alla helgons dag som helgdag, fast nu den första lördagen i november. På 1950-talet var lördagarna fortfarande arbetsdagar och många önskade sig en långhelg under hösten. Samtidigt hade vi svenskar efter utländsk förebild börjat smycka gravarna och tända ljus vid allhelgona - seder som knyter an till den tidigare firade alla själars dag.

Halloween firas den 31 oktober. Det är en tradition från USA som kom till Sverige i mitten av 1990-talet. Namnet är en sammandragning av "all hallows eve", alla helgons afton. Seden går tillbaka på en gammal keltisk tradition. I det förkristna Irland inföll nyårsafton den sista oktober. Samtidigt var sommaren slut och skörden bärgad. Denna natt ville de döda komma tillbaka till sina hem och man satte därför ut mat och höll eld i spisen. Spöken och annat oknytt var i farten och för att skrämma dessa tände man eldar, förde oväsen, klädde ut sig och gick omkring med lyktor gjorda av kålrötter.

Under 1800-talet tog de irländska immigranterna med sig seden till USA. De mer lättbearbetade pumporna har fått ersätta de hårda kålrötterna och barn klär ut sig till spöken och går runt i husen och hotar med bus om de inte får godis.

Vi har har haft liknade upptåg i Sverige, fast till jul. Pigor och drängar utklädda till julspöken gick runt och våldgästade i gårdarna. Bruket att maskera sig är mycket gammalt. Det har fyllt en social fuktion, en slags säkerhetsventil för uppdämda aggressioner. I skydd av förklädnad har man kunnat tillåta sig sådant som annars varit otänkbart.

I Sverige får nu den amerikanska formen av halloweenfirandet snabbt sin egen prägel. Och så är det med seder och bruk - de är i ständig förändring. Gamla traditioner försvinner och nya uppstår. 

Gunnel Boström

1:e antikvarie/redaktör
Telefon 0611-886 39
Mejl gunnel.bostrom@murberget.se


 

blog comments powered by Disqus
 

Bild på gravsten med ljus