Den 1 maj har helgonet Valborg namnsdag. Hon har även
fått ge namn åt valborgsmässoafton då vi samlas runt bålen för att
hälsa vårens ankomst.
Valborg var en anglosaxisk furstedotter som på
700-talet var abbedissa i klostret Heidenheim i Schwaben.
Valborgsmässan finns omtalad redan i de medeltida svenska lagarna.
Men det är inte som helgondag som Valborgsmässan firas hos oss,
utan som sommarhalvårets början.
Seden med valborgsmässofirande har förmodligen
kommit med tyska invandrare till Uppland där Linné beskriver den på
1700-talet:
Eldar sågos på många ställen lysande långt ifrån vägen; ty
lantmannen har för sed allt ifrån hedenhös, att natten före
Valborgsmässodagen upptända eldar på marken, att däromkring dansa
och fägna sig åt den kommande sommaren.
Från Uppland har seden under 1800- och 1900-talet
spridit sig till övriga delar av landet. I dag har
universitetsstäderna Uppsala och Lund det mest intensiva
valborgsmässofirandet. Där har studenterna sedan lång tid firat
vårens ankomst. Förutom sången och sillfrukosten hör även
mösspåtagandet till traditionen. Ursprunget till den seden är
utbytet av den mörka vintermössan till den vita
sommarmössan.