Fettisdagen hör samman med påsken, som är den äldsta
kristna högtiden. Påsken har sina rötter i den judiska påskfesten
som minner om den bibliska berättelsen om israelernas uttåg ur
Egypten, men firas i dag till minne av Kristi
uppståndelse.
Påsken startar med fastlagen och efter den följer
fastan och själva påskhögtiden. Det är lätt att blanda samman fasta
och fastlag på grund av ordlikheten, men orden har precis motsatt
betydelse. Fastlag betyder frosseri, fasta hunger.
Störst betydelse hade fastlagen och fastan under
medeltiden då vårt land var katolskt. Med reformationen försvann de
strikta reglerna kring fastlag och fasta.
Fastlagen startar redan på fläsksöndagen, följs
av blå måndag och slutligen fettisdagen. Fettisdagen kan ha fått
sitt namn av att man under katolsk tid skulle äta mycket fet
mat före fastan. Det kan också höra samman med ordet "vita
tisdag" som hör samman med fasteförberedelserna och bakandet av
vitt bröd, pannkakor och kroppkakor.
Till frossandet hörde hetvägg eller
fettisdagsbulle, ursprungligen kumminbeströdda vetebullar i kil-
eller korsform. Hetvägg kom till Sverige från Tyskland och "heisse
wecken" betyder varma kilar. Under 1700-talen var hetvägg en fylld
vetebulle som simmade i mjölk. Skalden Johan Gabriel Oxenstierna
ansåg att fettisdagen borde förbjudas och "hetvägg drivas i
landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord".
Fettisdagskvällen den 12 februari 1771 avled nämligen kung Adolf
Fredrik efter en måltid bestående av ostron, hummer, surkål och
hetvägg.
Fettisdagen hörde till de dagar om året när det
gick att ta tydor, eller påverka framtiden. Det berodde på att den
sågs som en brytpunkt mellan vinter- och sommarhalvåret. En
blandning av lek och tyda hittar vi i det lekfulla inslaget i att
"åka för långt lin" på skidor eller med kälkar eller sparkar som
bands samman i långa tåg.
Fettisdagen hör också samman med en
risningstradition som förekommit sedan 1600-talet, både på
juldagen, fettisdagen och långfredagen. Från att ha varit en
påminnelse om Jesu lidande på långfredagen, började den kopplas
samman med naturmagi av olika slag, för att till sist bestå av en
lek. Det gällde att komma först upp på morgonen och överraska
sjusovarna med risbastu.
Sedan 1700-talet har vi haft fastlagsris som
smyckats med färgglada band, pappersblommor och ibland även
pappersremsor med rim på. Fjädervippor har använts i 150 år men
blev inte vanliga förrän på 1930-talet.
Fettisdagskvällen avslutades med dans. I den
borgerliga traditionen förekommer maskeradbaler och skridskoåkning
par om par. Knäck ingick i fettisdagens frossande. Den gjordes i
strutar som sattes i en stor balja med snö.
Dela: 
