Midsommar

Före kalenderreformen 1953 inföll Midsommarafton på Johannes Döparens dag den 24 juni. Sedan dess är midsommar en rörlig helg förlagd till närmast liggande lördag.

Midsommarens främsta festtecken har alltid varit björkens gröna löv. Den lövade majstången var sedan medeltiden samlingspunkten för ungdomens uppsluppna dans- och midsommarvaka. Men prästerskapet dundrade mot osederna runt midsommarfirandet och väckelserörelsen under 1800-talet bidrog till att traditionen upphörde.

Genom hembygds- och folkdansrörelsen har majstången kommit tillbaka. Fast nu är midsommarfirandet en familjetillställning där det är de små barnen som danser runt stången.

Till midsommarnattens sedvänjor hörde också att ta tydor, speciellt sådana som innebar att man skulle få se sin tillkommande. Från Helgum, Säbrå socken berättas:

Det har varit en gammal tro att man skall få se sin tillkommande om man går och sätter sig i en korsväg på midsommarkvällen och sitter där tills solen går upp på midsommarmorgonen. Men man skall hålla sig alldeles tyst och allvarsam.

Gunnel Boström

1:e antikvarie/redaktör
 0611-886 39
 gunnel.bostrom@murberget.se